Apropåtminstone
tisdag
Inte min dag idag. Gick upp innan nio. Drack te och försökte minnas Mr.Moon på gitarren. Slöade med frukost framför TVn. Vid elva började jag räkna lite matte. Halv tolv åt jag några bitar choklad för att sedan gå och lägga mig igen. Gick upp en timme senare. Pluggade lite till. Gick till datorn för att kolla mejl och ams. Slutsats: gör i princip det mesta för att inte behöva plugga. Dåligt dåligt men är så sjukt omotiverad. Har tagit ännu en paus nu, och ska försöka skriva klart en book review när jag ändå sitter här. Känner mig väldigt nere också. Kanske är det vädret som spökar. Kanske är det något helt annat.
Apropå ams, hittade en annons från ett konditori som söker en glad tjej till kassan. Bättre lön men jobbiga tider. Man börjar 7 varje dag. Och det ligger ända borta i Bromma. Men jag skulle sluta fyra varje dag och tjäna 10000 mer i månaden än vad jag gör nu. Hmmm.
Apropå apropå, hur stavar man det ordet? Det ser sjukt fult ut. Samma sak med åtminstone. Kommer ihåg när jag och Linnéa satt på en kemiA-lektion och försökte komma på hur det stavades. Hon skulle skriva Åtminstone Musik på mina jeans. Det var under den tidiga Kristianperioden. Eller för min del var det till och med innan Kristianperioden hade börjat på riktigt. Minnen. I kväll ska jag meditera.
Gimme Indie
måndag
Började dagen med att vara duktig och plugga. Åkte till Forum och satte mig i biblioteket som är nygjort, nyöppnat och sjukt snyggt (smygreklam, oyeah). Men jäklar vad långsamt det går! Mitt prov, eller uppdrag som det heter, ska vara inlämnat på fredag, och då ska jag ha gjort halva boken. Välkommen nemas fritid. Idag fick jag också glass över hela mig, och det var inte direkt någon höjdare. Och det var verkligen hela mig. Nästan. Från bröstet ner till tårna. Var kletig resten av dagen, men fick i alla fall fina kommentarer att jag luktade gott. Haha. När jag kom hem lyckades jag hitta en webradio som bara spelar Indie. Och det var bra sådan. Gjorde min kväll lite. Inte för att den behövdes 'göras' egentligen, har nämligen mått väldigt bra idag. Men kvällen blev lite extra bra i alla fall. Klockan närmar sig halv tio och jag har inte käkat middag ännu. Borde kanske göra det. Ciao.
Söndag
söndag
Helgen är strax slut. Vilket i och för sig inte innebär något speciellt för mig eftersom jag jobbar så oregelbundet och inte har några särskilda veckorutiner. Helgen har varit helt ok, trots att jag jobbat så mycket. Stängde i fredags och kom därför hem efter nio någon gång. Sen upp och jobba på lördagen. Kaos kaos kaos. Som jag tidigare nämnt, fasiken vad jag hatar att jobba på lördagar! Och jag jobbar nästa med, måste hitta på någon ursäkt att inte jobba på lördagar snart alltså. Haha.
Hur som helst, helgen vart i alla fall bättre med en filmkväll hos en vän. Vi blev förfrågade av några andra om vi ville måla warhammer, bada nån japansk grej, dricka jäger och kolla på film. Visst tyckte vi och rushade som fan till tuben mot Slussen, precis hinna med den, men för att sedan upptäcka att vi missat bussen i Slussen. Då han påstod att bussen gick om en timme fördrev vi tiden med att gå till Medis och tillbaka. Typ. Tillbaka bland slussenbussarna upptäckte vi dock att dessa lantisbussar bara går varannan timme. Tjoho, tyckte vi, varför vi beslutade oss för att ha vår egentliga inplanerade filmkväll. Mysigt och supertrevligt. Och nu kan jag äntligen säga att jag sett Clockwork Orange! Rätt sjuk film, men jag gillaren. Den var bra.
Lånade Andy Warhols självbiografi till engelskan. Verkar fett intressant, om jag får använda det fula ordet. Är så freaking trött när jag skriver det här så det känns som det här har blivit ett väldans tråkigt och osammanhängande inlägg. Klockan är åtta. Jag ska städa mitt rum, ringa lite och inte plugga. Gonatt.
Okej
fortfarande torsdag
Okej, jag har fått nytt hopp. Okej, jag kommer klara kursen. Eller okej, jag har typ bara räknat fem tal. Men jag klarade dem! Mycket tack vare dig. Vet inte vad du egentligen hjälpte mig med, utom att du förstårs tryckte in i min hjärna att i = roten ur minus ett. Mysig kväll med matte, kladdkaka, Heroes och singelboken. Carpe diem, right?
Hermods
torsdag
Sitter i en datorsal på Hermods som är det stället jag läser matte på. Eller jag läser flexkurs så det mesta sker på distans men jag kan komma hit två dar i veckan och få hjälp. Fett bra! tänkte jag innan jag började kursen. Nu har jag fått veta att jag har fått fel information och att de enda gångerna jag kan få handledning jobbar jag. Har ingen aning om hur allt ska gå men hoppas läraren kan vara snäll att klämma in mig någon annan tid. Annars är det nästan ingen idé att jag fortsätter. Det hoppades David också som hjälpte mig när jag klev in geneom dörren här. Han var jättesnäll och überförstående. Värmde lite när allt är regningt, genomblött och dumt.
Sedan tittade jag runt lite på internet och läste något positivt som gav mig både andnöd och förvirring. Damn. Strax ska jag ut och bli kall och blöt för att sedan rycka in på ett extra pass på jobbet. Därefter barnvakt.
Glad
onsdag
Idag är en såndär dag som liksom sprudlar av energi. Inifrån och ut till ett brett flin. Mamma fyllde år så jag gick upp och gjorde frukost. Hon verkade gilla JohanGlansbiljetterna också. Tur. När hon drog till jobbet slöade jag lite framför VÄNNER (surprise surprise) för att sedan gå och handla lite ingredienser. När det var såndärt galet fint väder så beslöt jag mig för att gå hela vägen till coop i Fittja. Det tog bara en kvart så jag undrar varför jag aldrig nånsin gör det. Sen kom jag hem, satte på Vinyl 107 på högsta volym och bakade något som ser ut som en tårta men som i själva verket är en förklädd kladdkaka.
Sen begav jag mig till Systeryster för att plocka upp lite champangeglas mm som hon rensat ut inför flytten och som jag lägger till i min flyttahemifrånsamling. Jag drack kaffe utan socker och kände mig überstolt över mina framsteg. Samtidigt fick jag ett sms av en vän som skrev att hon var kär och jättelycklig. Oj så glad jag vart för hennes skull! Sånt kan verkligen få en på bra humör. Jag är 98% glad och bara två 2% avundsjuk. Eller kanske 90% glad och 10 % avundsjuk. Eller haha, det hämtade jag direkt ifrån vännerasvnittet jag såg imorse. Det är inte friskt hur jag drar paralleller och kopplar ihop saker som händer i mitt liv med den serien. När jag får lön måste jag köpa den sjunde boxen.
Nu måste jag plugga men är 0,2% motiverad. Engelska och ushliga matte. Jag som inte ens kan sitta still!
Harrys
lördag
Fy fasiken vad jag hatar att jobba på lördagar. Det är som att den där lunchruschen, som håller på mellan 11-13 på vardagar, håller på hela dan.Sen frågade de ifall jag kunde stänga också så jag jobbade över två timmar. Men det var också två timmar OB så det var rätt okej.
På kvällen sen var det det Harry B James med Berra. Vi gick av i Gamla myspysstan och förade fram till HBJ. Drack lite screwdriver men inte så starkt för jag ville få plats med saker där innifrån också. Vi kom in, och det var smockat med folk. Vi hittade ett bord med en snubbe sittandes vid men han sa att det var upptaget vid de andra platserna också. Typiskt tyckte vi så vi gick till ut till rökrutan istället. Där hittade jag J! Honom har jag inte träffat på hur länge som helst (bortsett från att vi åkte samma buss en station i onsdags, höhö). Han frågade om vi hade något bord och när vi gav honom ett negativt svar visade han bort oss till killen vi det ensamma bordet vi försökte med innan! Haha. Bordet bredvid var visst ett Cyberbord. Vi hälsade glatt men eftersom vi inte känner dem så bra så sket vi lite i dem senare. Berra träffade också några hon kännde och tillsammans med Js vänner squeezade vi ihop oss, satte oss lager på lager, och drack öl. Det var ju inte direkt ett dansställe men när det kom några sånnadär riktigt bra låtar dansade vi lite också.
När jag och Berra behövde gå på toa gjorde vi det stora misstaget att gå in på killtoan. Vi såg inte problemet med det eftersom att tjejtoan hade typ 25 pers i kö medan killtoan var helt ledig (det fanns ju massa sånna där pissoarer de kunde använda). Vi satt där en stund. Och javisst, måste erkänna att det tog ett tag eftersom vi skickade några sms och tog bilder också (inget naket, höhö) men när vi kom ut såg jag att det hade bildats en liten kö på typ tre personer. Eller FEL, två peroner och så längst fram en vakt. Han frågade vad vi gjorde där och vi berättade om kön. Det spelar ingen roll sa han, ni skulle inte vilja ha killar på tjejtoan, och sen fösde han oss bort bort ända till utgången. Gav oss vår garderob och slängde ut oss. Snacka chockade vi blev. Han skulle åtminstobe kunnat ge oss en varning först. Hade vi varit aspackade hade det varit mer okej, men han nämde inte ens ordet alkohol så min slutsats är bara att han är fucking dum. Eller maktgalen. Nånting.
Klockan hade trots allt hunnit bli två, så kvällen på HBJ var inte direkt helt förstörd. På väg mot tuben hittade vi några killar som vi hänkade med till Donken. Dom var visst från Östersund vilket var trevligt. En av dem var ashet och en var asäcklig. Den asäckliga var på mig som fan men jag gjorde vad jag kunde för att bli av med honom. Han stoppade in en snus och frågade mig sen ifall jag kysst någon med snus förut. Jag drog då en lång redogörelse om att jag aldrig skulle göra det för att det inte finns något äckligare än snus osv osv.
Sen nattbuss och sen nattmat. Puss till en lyckat kväll trots allt.
Läskigt
fredag
Imorse, när jag skulle till omklädningsrummet på jobbet, så gick jag genom matsalen som ligger mellan BK och alla de andra restaurangerna. Helt plötsligt, precis framför mig, så ramlar en skitstor och tung lampa ner från taket. En mikrosekund efter, ungefär precis lagom till att jag hunnit blivit chockad samt börjat förstå vad som egentligen hänt, känner jag att mina ögon fylls av något vasst. Jag är helt säker på att det är glassplitter och att mina ögon är skadade. Några byggarbetare, vet inte hur många eftersom jag mest står och blundar, samlas runt mig och frågar hur det är med mig. Någon lägger sin hand på min axel. Jag berättar om glasplittret men det tror att det bara är damm. Vilket det som tur är också verkar vara eftersom det stickiga försvinner efter det att jag gråtit lite.
Det läskiga är att om jag bara hade varit en halv sekund längre fram hade jag fått den rakt på mig. Och den ramlade ner med väldigt stor kraft. Vill väl kanske inte påstå att jag skulle dött, men regält skadad hade jag blivit. Jag började fundera på om ödet hade något med saken att göra. Jag har nämligen haft en period då jag funderade på ödet all the time, dygnet runt. Det enda jag kunde komma på var att jag hade klackskor och därför gick lite långsammare, tillräckligt långsamt för att inte få lampan i huvudet alltså. Ville att det skulle vara något koolare och mer mystisk, typ att bussdörren först inte öppnade sig så att jag därför skulle kommit lite senare och att lampan då ramlade ner innan jag passerade. Eller att det var någon tant som bad mig hjälpa henne med rullatorn eller nåt. Då skulle jag gått runt och tänkt och tackat de där bussdörrarna hela dagen, eller tanten. Men tyvärr verkar dagens händelse bara vara någon tur-i-oturen-historia. Jag var först väldigt chockad och darrig men började sedan tänka på det avsnittet av VÄNNER då Ross får en nära-döden-upplevelse och blir fylld of this new respect for life. Det höll mig varm och glad för resten av dagen.
På kvällen firade jag och en massa esteter U som fyller 18 idag! Vi var på Bamboo city. Jättetrevligt men sjukt hög ljudnivå. Jag åt sushibuffé. Orkade inte följa med ut efter så jag och L satte oss på 47:an och åkte fram o tillbaka till Waldermarsudde. Vi hade först tänkt ta en promenad men det regnade för mycket och var lite kallt. Bussen blev ett superbra avslut på dagen.
Rubrik
torsdag
Dagens mysterium, eller alla dagars mysterium:
Hur kan ipodlurarna alltid trasla in sig i världens mest avancerade knutar? Man lägger ner dem i väskan och sen när man tar ut dem så vips, hokus pokus simsalabim, så har den trasslat ihop sig till något som ingen människa kan skapa.
Använde namnbricka för första gången idag och det tog ett väldigt lång tid, typ hela dagen, innan jag slutade bli förvånad varje gång folk visste vad jag hette. Jag typ känner jag de där personerna?. Fast träffade i och för sig en från skolan som också tog studenten i våras. Sånt är roligt. Har lyckats träffa en hel del där faktiskt.
Dagens mysterium, eller alla dagars mysterium:
Hur kan ipodlurarna alltid trasla in sig i världens mest avancerade knutar? Man lägger ner dem i väskan och sen när man tar ut dem så vips, hokus pokus simsalabim, så har den trasslat ihop sig till något som ingen människa kan skapa.
Använde namnbricka för första gången idag och det tog ett väldigt lång tid, typ hela dagen, innan jag slutade bli förvånad varje gång folk visste vad jag hette. Jag typ känner jag de där personerna?. Fast träffade i och för sig en från skolan som också tog studenten i våras. Sånt är roligt. Har lyckats träffa en hel del där faktiskt.
Imorse försökte jag logga in på min matteE-flexkurs på internet men det gick inge bra. Börjar bli lite stressad över det eftersom kursen börjar på måndag. Först måste jag göra "Testa dig själv" och det ser jag inte fram emot. God, hur ska jag komma ihåg allting? Har inte ens någon bok än så länge. Ushbush. Ser inte fram emot den kommande mattemånaden.
Finfint
onsdag
Idag ville jag bara kolapsa. Eller inte men hittar inget bättre ord. Dagen började bra. Tog sovmorgon, åt frukost framför VÄNNER och sket totalt i att göra engelskaläxan. Har kommit fram till att boken vi har är ointressant så jag gör bara de roliga läxorna istället. Sedan åkte jag in till stan för att träffa L. Vi strosade runt ett tag och lyckades också hitta en present till vår vän som fyller på fredag. Runt ett åkte vi till Cyber eftersom hon skulle ha lektion där efter hennes enorma håltimme. Lite nervig var jag men glad såklart. Lyckades hälsa på min gamla mentor och massa andra elever. Eller vänner kanske man ska säga om en del. Vid halv fem åkte jag och några till därifrån, vi skiljdes åt och jag begav mig till ett försenat pendeltåg mot komvux. Och då kom kolapsvarningen. Eller kolapps. Vet inte hur det stavas. Det var som om jag stannade upp och riktigt riktigt tänkte på mig och mitt liv. Vanligtvis brukar jag bara låta allt passera. Har väl gått in nån såndär grå zon som liksom går ut på att jobba äta sova jobba äta sova. Utan vidare funderingar. Fast den är inte helt grå eftersom jag har finfinavänner och en lite knaper men väldigt söt family. Men liksom, jag hinner aldrig fånga dagen. Seize the day. Carpe diem. Inte på de dagarna jag jobbar i alla fall. Och de resterande dagarna ska jag hinna klämma in så mycket samt hinna umgås med mig själv att allt bara känns halvdant. Eller som att jag alltid ligger efter. Jag är fruktansvärt avundsjuk på de som går kvar i skolan. Att få umgås med vänner och få bekräftelse varje dag istället för att behöva fråga främmande människor vad de vill dricka till maten. Inte för att jag är olycklig. Nej jag mår jättebra och jag har väldigt lite jag kan klaga på, jämfört med många andra. Men jag är arton och vill känna att någonting händer. Om jag klarar av att få VG i eng C och G i matte E, samt hinner ta körkort den här terminen. Och om jag får ett annat jobb sen med braiga arbetstider. Då känns allting värt. Men om jag failar med något, typ körtkortet (damn hur ska jag klara det?), då känns allting väldigt mycket ovärt. Allt det här tänkte jag på samtidigt som jag stentrött och försenad kom insläntrande i klassrummet för att skriva en uppsats eller skrivuppgift eller liknande. Som gick sådär. Tur att jag hamnade i den dära zonen snart igen, som jag för det mesta beginner mig i. Då är ju allt finfint igen.
Mat
tisdag
Tillbaka igen efter Dalarna. Helgen var verkligen jättebra. Var där med Syster och hennes family som verkligen är jättegullig. Det blev en hel del rensning och städning men vi passade också på att gå runt på Rättviks marknad som är varje höst och vår. Otroligt stor men dock samma skräp över allt. Extremt stolt att jag inte spenderade mer än 80 kr totalt! Köpte btw en svampbobheliumballong till Wille och blev hero of the day. Jag har verkligen blivit en oshoppare. Sedan rean i somras har jag bara köpt ett par skor (som jag har använt typ varje dag sen dess) samt en t-shirt. Och några vännerboxar dårå. Biljetter och mat och liknande gills inte. Och det är så otroligt skönt! Jag har aldrig sett mig som shoppingberoende men nu är jag nästan så oberoende jag kan bli. Se hur länge det varar.
Under rättviskvistelsen passade vi också på att palla lite otroligt fina vinteräpplen. Det stod ett helt träd där på en gård några hundra meter bort och lyste och bad om det så vi kunde liksom inte inte göra det. Fast mittinatten såklart så ingen skulle märka hur tjyviga vi var. Godaste nånsin var dom också. Jobbigaste av allt var att Syster, hennes man och deras två barn trängde ihop sig i sovrummet och jag fick dela varddagsrum med pappa. En snarkande sådan. Vi gick ofta och la oss sent men jag vaknade vid åtta varje morgon av en väldigt pipig röst (Wille) som lekte med sig själv och satte på barnkanalen. Huahua. Vi kom hem assent igår så jag var alldeles död på jobbet efter många dagarns för lite sömn.
Efter jobbet var det tyvärr tyvärr personalmöte. Var väl inte direkt tråkigt men jag ville inget hellre än att åka hem och sova. Efter mötet hade thairestaurangen bredvid massa massa mat över så dom som ville fick stanna och plocka åt sig egengjorda matlådor. Jag började med en, som jag tänkte ha till lunch imorgon (ledig!), sen tänkte jag att jag kan ju göra en till mamma också. Och sen började dom fylla påsar med kycklingspett åt mig och sen behållare med såser och jag vet inte hur mycket mat jag fick med mig egentligen du kan frysa in, vi måste slänga allt annars. Fats det var dock pinsamt sen att åka därifrån. Tror jag luktade thai. Och min chef (som också är chef för thaistället) åkte samma buss som mig och en annan och hon typ höjde på ögonbrynen och typ "ska ni ha fest eller?". Såg dessutom min painintheass-arbetsledare från Vasagatan på tuben sen. Lätt att han såg mig (jag tror inte han gillade mig) och lätt att han såg mina fulla och belamrade burgerkingkassar med mat. Haha! undrar vad han tänkte. Hatar att han ser så bra ut. En sån dryg person borde faktiskt se äcklig ut.
Fötter
torsdag
Det första jag får veta när jag kommer till jobbet idag är att skärmarna som visar alla beställningar i köket inte fungerar. Vi var därför tvugna att skrika alla beställningar bak till boarden och hoppas att de hörde rätt. Sjukt frustrerande! Började dock fungera senare på dagen som tur var. Idag jobbade jag bara till halv tre. Problemet var att jag skulle vara på Stadium på Kungsgatan klockan tre. Jag var därför tvungen att slänga ner lite BK-mat i en påse, slänga på mig jackan och rusa till bussen. I jobbkläderna. Ush, det kändes verkligen inte kul att gå runt i de kläderna. Som tur är har jag kommit fram till att jeans och skjorta är rätt snyggt faktiskt. Sen glömde jag sugröret till milkshaken vilket gjorde att jag gång på gång fick torka av chokladmustach. Hah! Fem över tre sprang jag flåsande in på Stadium och där fick jag träffa en ortoped. Jag fick ta av mig skorna och strumporna och ställa mig på en spegel med glasovanför så att man såg spegelbilden av mina fotsulor. Äsh, dålig på att förklara. Sen filmade han mina fötter när jag gick på ett rullband. därefter visade han mig att jag är 15 ° fel och att jag behöver specialsulor. För att göra dem så precisa som möjligt gjorde han gipsavgjutningar av mina fötter. Kändes verkligen konstigt att ligga där på mage medan han slängde på stora gipstrasor och mojsade runt massa med mina fötter. Fotbad efter och oj så det är underskattat! (Fotbad och fotbad, jag fick typ tvätta bort gipset med diskmedel eller liknande). Slutsats: måste börja ta fotbad oftare.
Hipphapp. När jag var klar där var det bara att rusa in i ett provrum och byta om till mina vanliga kläder och sedan rusa till tuben för att vara i Mälarhöjden klockan fyra. Barnvakt alltså. Tidsoptimist javisst! Jag hann ju faktiskt med det jag hade planerat. Väldigt typiskt mig att behöva springa mellan allt bara. Tog på krafterna också. Var ytterst nära att somna till Bolibompa. Här är den väldans fina vulkanstaden som Theo höll på att bygga när jag hämtade honom! Jag ser cyberpotential i honom. Han är en äkta spelnörd.
Imorn beger jag mig norrut. Till Dalarna. Kommer hem på måndag. Have nice så länge.
Sticka
Idag var jag ledig vilket var väldigt najs. Efter att ätit såndär god gröt som Viktor lärt mig så åkte jag till Skärholmen för att gå på banken samt handla lite mat. Självklart självklart, under all denna finanskrishysteri så var det freaking lång kö. Femtioen fina nummer var före mig vilket resulterade i att jag sprang runt på ett flertal fönstershoppingrundor för att fördriva tiden. Det var dock inte värre än när jag följde med en vän när hon skulle köpa tågbiljetter till Emmaboda (åh<3) då det var 120 nummer före oss. Haha, rena skämtet ju! Tillslut vart det i alla fall min tur och jag fick äntligen ut min efterlängtade lön. Sen åkte jag hem för att göra sista engläxan samt prata i telefon med syster och Göteborgstösen. Efter flera om och men tror jag vi kom fram till att jag äntligen äntligen ska ner dit första helgen i november. På kvällen vare komvux men innan det en liten fika med en annan vän. Jag drack en übersöt och ljummen varmchoklad.
Finanskrishysteri. Överallt, tidningar, tvprogram och på nyheterna. Överallt är det en sådan extrem allvarlighet. Och jag sitter och stickar (yesbox, måste ju göra själ av min fina bakgrund) och lyssnar och försöker suga åt mig allt men känner inte av krisens allvar alls. Okej, det kan till viss del bero på att jag inte har några sparpengar eller lån eller aktier att bekymra mig över men jag tror också att jag har en väldigt avslappnad det ordnar sig -attityd. Det finns liksom inte i min värld att något dåligt skulle kunna hända. Och seriöst nu, vad är det värsta som kan hända för Sverige? Ekonomi är så galet komplext och jag fattar verkligen ingening. Eller inte mycket i alla fall.
Finanskrishysteri. Överallt, tidningar, tvprogram och på nyheterna. Överallt är det en sådan extrem allvarlighet. Och jag sitter och stickar (yesbox, måste ju göra själ av min fina bakgrund) och lyssnar och försöker suga åt mig allt men känner inte av krisens allvar alls. Okej, det kan till viss del bero på att jag inte har några sparpengar eller lån eller aktier att bekymra mig över men jag tror också att jag har en väldigt avslappnad det ordnar sig -attityd. Det finns liksom inte i min värld att något dåligt skulle kunna hända. Och seriöst nu, vad är det värsta som kan hända för Sverige? Ekonomi är så galet komplext och jag fattar verkligen ingening. Eller inte mycket i alla fall.
Mac and cheese
tisdag
Det här är en dag som egentligen innehållit massor av motgångar. Eftersom jag inte började jobba förns klockan fyra idag (första gången det händer) så tog jag en riktigt långsam och stor frukost framför några avsnitt VÄNNER. Efter att jag varit duktigt och läst massa engelska (och hängt alldeles för länge på bdb och blogg, ajsing då) samlade jag på mig tillräckligt mycket ork för att pumpa cykeln, stoppa ner mobil och nycklar i fickan och ge mig ut. I regnet, upptäckte jag till mitt stora förtret då jag tagit hissen ner och tittat ut genom portdörren. Men efterom jag planerat hela morgonen att jag skulle ut och träna så gav jag inte upp utan hämtade regnjackan och blötte ner ben och fötter under ett fint litet mortionspass. Som förresten var fritt från sniglar, great! Till lunch fick jag äckligt nog för mig att äta macaroner, ketchup och smält ost. Brukar alldrig få för mig att göra det så det kan möjligtvis berott på att ett av avsnitten jag såg på i morse hette the one witch Mac and C.H.E.E.S.E. Ush, måste verkligen komma ihåg att aldrig göra det igen.
Andra motgången var att jag, efter att jag duktigt planerat att gå till banken, upptäckte att jag inte hade min jobbskjorta med mig och var därför tvungen att gå hem och hämta den och fick därför inte tid att titta förbi banken innan jobbet. Jobbet btw var sjukt kaosartat då vi bara var två i kassan och en på board och det var lång kö och vi hade fucking slut på fucking allting vilket alltid resulterar i att alla suckar och skäller på oss. Sen kom det två fina femtonåriga subbor till kunder och var skitotrevliga vilket resulterade i att jag inte var sädär jättetrevlig tillbaka. Ooops. Påväg hem sen missade jag precis tuben i Slussen och hamnde på ett tåg som skulle tas ur trafik och jag var tvungen att hoppa av och vänta i Axelsberg och blä. Jag kom hem efter halv nio. Lagom till att se den där minimala men söta killen sjunga i Idol, The Killers!
Trots att det inte direkt hänt något bra den här dagen så har jag liksom kunna blunda för allt det dåliga så jag knappt känt av det alls. Det märks verkligen hur jag har ändrats sedan tre år tillbaka. Då skulle händelser som idag gjort att jag klappat ihop och blivit helt frustrerad av stress. Längtar dock att få ta min meditaionskurs så kanske sömnproblem och sånt också blir bättre.
Glans
måndag
När jag packade väskan i morse upptäckte jag att mitt jobbkort, alltså det som jag stämplar ut och in med samt ger mig mat, låg kvar i mina nytvättade jobbyxor. Ingen höjdare och var därför lite nervös när jag skulle stämpla in i morse. Det tog typ en sekund för instämplingsrutan att dyka upp på skärmen men under den sekunden hann jag tänka kortet är pajj typ tio gånger. Men det funkade som det brukar! Man ska dock inte underskatta teknikprylar i tvättmaskiner. Har tidigare lyckats tvätta mina iPhonelurar i maskinen och okej, enligt dem jag har pratat med så verkar det som om micken är lite dålig. Men det fungerar fortfarande att byta låt med hjälp av micken och ljudet funkar fortfarande prima! Det är i princip en omöjlighet att lyssna på iPodlurar efter jag fick mina iPhone. Förstår inte hur jag tyckte de hade bra ljud en gång i tiden.
Gillar att min chef (eller underchef/schemaläggare/typviktigperson) gillar mig så mycket! Jag är typ så bra på att göra ett gott intryck på vuxna och jag har visst lyckats här med. Hur och varför vet jag inte men han ger mig i alla fall alltid massa positivt cred. Och idag när jag jag frågade honom om det fanns en möjlighet att vara ledig på måndag så sa han ja direkt och det var typ det enda han kunde prata om resten av timmen.
Annars en allmänt seg dag. Eller jobbet gick fort men det tog lång tid att ta sig hem för jag gick av en station för tidigt och tänkte gå sista biten men ångrade mig så gick till bussen istället men den kom aldrig så gick tillbaks till tuben som jag precis missade och sånt är så fucking typiskt mig.
Köpte biljetter till Johan Glans igår! Pressent till mamma. Jag blir typ alldeles mysig inombords när jag tänker på att jag ska se honom. Hahah.
Höst
söndag
Började dagen med att gå ut och springa. Har verkligen blivit dålig på det. Kanske inte på själva springandet, konditionen var helt klart bättre än väntat, men är verkligen sämst på att träna regelbundet. Ush Ush. Det kändes och luktade som höst höst höst. Härligt. Men bättre skulle det bli. Efter att jag, som alltid, lekt tidsoptimist och duschat och gjort bulgursallad, packat allt och gjort mig i ordning på typ en timme, så sprang jag till bussen för att möta upp en kär vän mot pendeln. Precis som förra året vandrade vi ut på Waldermarsudde och precis som förra året hade hon gjort sån där god och kryddig choklad. Efter att ha vandrat runt på klipporna ett tag hittade vi perfektaste platsen, precis vid vattnet. Lite blåsigt men fint. Och massa mys. Efter picknicken fortsatte vi vandra längre ut på Djurgården, som idag verkade vara alla stockholmares favoriteplace. Men efter ett tag blev jag så sjukt kissnödig att jag var tvungen att gå in på en stig i skogen. Vi följde stigen ända upp och där fanns ett alldeles äkta sockerdricksträd. Det var typ helt galet stort och underbart ihåligt. Så stort att det gick att klättra in i.
Sen kom jag hem och var sjukt trött. Är inte van att vara ute så här mycket. Har samma känsla i kroppen som man får efter en heldag i fjällen. Nu väntar tråkigheter som städning och engläxor. Och kanske ska jag ge håliväggen en chans, dålig tv-människa som jag är lyckas jag alltid skita i alla tvprogram som verkar vara det minsta intressanta.
Bye-bye grönsaker
fredag
Idag var jag miss Positive. Känns ungefär som jag äntligen blivit av med baksmällan från förra helgen. Eller så var jag bara extremt utvilad idag. Lönehelg och alla var som galna. Det var konstant kö hela dagen och för lite personal bidrog till att jag inte fick lunchrast förns klockan fyra. Hade det varit en annan dag den här veckan hade jag antagligen svimmat långt innan dess men inte idag. God vad skönt att vara på topp.
Dagens fränaste var helt klart en pappa i 40-årsåldern. Sonen var Pokémongalen så de delade på tre barnmenyer. Pappan hade långt hår, typ som mitt, samt glasögon som fick mig att associerna med vetenskapsmän. Men det fräna var ändå att pappan hade glittriga lösnaglar. Hur jag skulle reagera visste jag inte riktigt men han verkade i alla fall helt oberörd. Ska man superbeundra ungen eller ska man tycka lite synd om honom? Typ superbeundra. Trevliga var dom i alla fall.
Måste bara kommentera en grej till. Stod i metro idag om en allvarlig magsjukebakterie som drabbat en drös människor i en matsal på något företag. En vanlig smittväg för denna bakterie är grönsaker som sköljts i avfallsvatten. Men usch! Låter ju som att grönsaker ofta sköljs i avfallsvatten.
Jag känner igen dig
torsdag
Man märker verkligen att det är samma personer som äter på BK varje eller nästan varje dag. Som byggarbetaren med det underbara håret och som inte kan svenska men gör så gott han kan. Om jag var några år äldre skulle jag slagit till. Höh. Eller som den mycket äldre byggarbeteraren som inte längre behöver säga att han vill ha en mellanvatten, det skulle räcka om han kom fram till kassan och sa Det gamla vanliga istället. Sen finns det han som inte riktigt har alla hästarna hemma som vill ha dubbla lock på sin mellancola som han alltid köper och som han ska dricka på bussen "Få se vad vi ska ta idag då.. Vi tar eeeeen, mellancola!". Och alla miljärder ungdommar som beställer BeKool coockies and creame eller en cheeseburgermeny med en extra cheesburgare. Men hur söt han med håret än må vara så är det dom gamla som är gulligast. Idag handlade den jättelilla tanten hos mig igen och jag får lite grann för mig att hon frågar vad de olika sakerna kostar bara för att få prata lite. Sen avslutar hon alltid med att säga tack eller något liknande på ett annat språk när hon fått maten. Typ italienska eller nåt annat latinaktigt. Och så finns det en gubbe som ser jättegammal ut och som precis som hon alltid beställer en liten dricka och en liten pommes. Jag borde ge dem varandras nummer.Cyber
onsdag
Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska skriva ner allas namn här eller om jag ska låta sånt vara lite hemlighetsstämplat. Idag får ni dock stå ut med ett inlägg fullproppat med olika namn.
Idag var jag ledig från jobbet. Otroligt skönt! Därför passade jag på att hälsa på Cyber. Alltid när jag ska göra det blir jag alldeles nervig. Jag vet inte varför, för det finns ju inget annat än kärlek där. Hur som helst träffade jag Sofhia på bussen vilket var tur för det skulle vara jobigt om jag träffade någon jag bara kände lite. Väl där käkade jag cybermat med lite esteter. Extremt salt och torr kyckling + skrumpna poptatisklyftor. Gillar matgubbens kommentar "Dränk den med sås så blir den god". Well, det stämde faktiskt. Passade också på att lösa lite sudoko med Viktor. Hah! Vid närmare eftertanke kom jag på att jag faktiskt vann en sodukobok för nåt år sen. Hmm, ingen aning om var den är. Vilket som, Cindy ringde mig så jag sprang ner till sexan för att träffa henne, Jacke, Alfons, Christian och Love. Sen upptäckte jag att alla faktiskt skulle ha lektioner så för att slippa vandra runt ensam i en skola jag inte längre går i, hamnade jag på en filosofilektion. Jag hängde inte med så bra och hur intressant det säkert kan vara är jag glad att jag slapp läsa den kursen. Vid tolv hade de flesta slutat men då Lotten hade tre håltimmar fick vi och Alfons för oss att dra till Slussen för att köpa fika. Och det gjorde vi. Tillbaka i skolan igen svullade vi massor samtidigt som vi blev extremt poppis. Asmysigt att sitta där med massa människor och prata och skratta och det känns så jävla sjukt att jag inte går där längre. Jag avslutade dagen med att hänka på Lotten och Jacke på deras svenska. Att inte ha Stawe som lärare längre känns också bahjs.
Hela dagen var en blandning av att inte alls passa in och att allt kändes precis som vanligt. Avslutade med eng på kvällen och det kändes som en snubbe där försökte göra sig intressant framför mig. Typ tittade på mig, skämtade och ritade smajlisar på mitt papper. Hoppas inte.
Välkomna
tisdag
Multas blogg. Marias blogg. Mest skaffade jag den här bloggen för min skull. Jag är så dålig på att skriva dagbok nämligen. Den ligger bredvid sängen men alltid när jag ska skriva upptäcker jag att det var så längesen sist och att det då är så mycket som måste skrivas så då orkar jag aldrig. Och för varje dag blir det ju mer som måste skrivas ner och då orkar jag ännu mindre. Sen är det här en perfekt möjlighet för mig att reda ut mina tankar. Läskigt nog känns det som att jag inte har tid att tänka längre. På jobbet går allt så fort "aldrig stå stilla!" och resten av tiden händer det liksom andra saker, som komvux, vänner och v*ä*n*n*e*r som också stjäl tid. Ofta skippar jag musiken på tuben och bussen bara för att få vicka lite på tårna och leka filosof. Nog för att multa.blogg mest är för min skull men alla som kan få någon nytta av den är självklart välkomna att titta in. Återstår dock att se hur aktiv jag kommer vara här. Skriver ingen fin presentation om mig heller. Antagligen känner ni mig och om inte så gör ni nog det när jag kommit igång lite bättre här. Hasta la vista så länge då va.
