multa

Det här är en dag som egentligen innehållit massor av motgångar. Eftersom jag inte började jobba förns klockan fyra idag (första gången det händer) så tog jag en riktigt långsam och stor frukost framför några avsnitt VÄNNER. Efter att jag varit duktigt och läst massa engelska (och hängt alldeles för länge på bdb och blogg, ajsing då) samlade jag på mig tillräckligt mycket ork för att pumpa cykeln, stoppa ner mobil och nycklar i fickan och ge mig ut. I regnet, upptäckte jag till mitt stora förtret då jag tagit hissen ner och tittat ut genom portdörren. Men efterom jag planerat hela morgonen att jag skulle ut och träna så gav jag inte upp utan hämtade regnjackan och blötte ner ben och fötter under ett fint litet mortionspass. Som förresten var fritt från sniglar, great! Till lunch fick jag äckligt nog för mig att äta macaroner, ketchup och smält ost. Brukar alldrig få för mig att göra det så det kan möjligtvis berott på att ett av avsnitten jag såg på i morse hette the one witch Mac and C.H.E.E.S.E. Ush, måste verkligen komma ihåg att aldrig göra det igen.

Andra motgången var att jag, efter att jag duktigt planerat att gå till banken, upptäckte att jag inte hade min jobbskjorta med mig och var därför tvungen att gå hem och hämta den och fick därför inte tid att titta förbi banken innan jobbet. Jobbet btw var sjukt kaosartat då vi bara var två i kassan och en på board och det var lång kö och vi hade fucking slut på fucking allting vilket alltid resulterar i att alla suckar och skäller på oss. Sen kom det två fina femtonåriga subbor till kunder och var skitotrevliga vilket resulterade i att jag inte var sädär jättetrevlig tillbaka. Ooops. Påväg hem sen missade jag precis tuben i Slussen och hamnde på ett tåg som skulle tas ur trafik och jag var tvungen att hoppa av och vänta i Axelsberg och blä. Jag kom hem efter halv nio. Lagom till att se den där minimala men söta killen sjunga i Idol, The Killers!

Trots att det inte direkt hänt något bra den här dagen så har jag liksom kunna blunda för allt det dåliga så jag knappt känt av det alls. Det märks verkligen hur jag har ändrats sedan tre år tillbaka. Då skulle händelser som idag gjort att jag klappat ihop och blivit helt frustrerad av stress. Längtar dock att få ta min meditaionskurs så kanske sömnproblem och sånt också blir bättre.

Började dagen med att gå ut och springa. Har verkligen blivit dålig på det. Kanske inte på själva springandet, konditionen var helt klart bättre än väntat, men är verkligen sämst på att träna regelbundet. Ush Ush. Det kändes och luktade som höst höst höst. Härligt. Men bättre skulle det bli. Efter att jag, som alltid, lekt tidsoptimist och duschat och gjort bulgursallad, packat allt och gjort mig i ordning på typ en timme, så sprang jag till bussen för att möta upp en kär vän mot pendeln. Precis som förra året vandrade vi ut på Waldermarsudde och precis som förra året hade hon gjort sån där god och kryddig choklad. Efter att ha vandrat runt på klipporna ett tag hittade vi perfektaste platsen, precis vid vattnet. Lite blåsigt men fint. Och massa mys. Efter picknicken fortsatte vi vandra längre ut på Djurgården, som idag verkade vara alla stockholmares favoriteplace. Men efter ett tag blev jag så sjukt kissnödig att jag var tvungen att gå in på en stig i skogen. Vi följde stigen ända upp och där fanns ett alldeles äkta sockerdricksträd. Det var typ helt galet stort och underbart ihåligt. Så stort att det gick att klättra in i.

Sen kom jag hem och var sjukt trött. Är inte van att vara ute så här mycket. Har samma känsla i kroppen som man får efter en heldag i fjällen. Nu väntar tråkigheter som städning och engläxor. Och kanske ska jag ge håliväggen en chans, dålig tv-människa som jag är lyckas jag alltid skita i alla tvprogram som verkar vara det minsta intressanta.

Idag var jag miss Positive. Känns ungefär som jag äntligen blivit av med baksmällan från förra helgen. Eller så var jag bara extremt utvilad idag. Lönehelg och alla var som galna. Det var konstant kö hela dagen och för lite personal bidrog till att jag inte fick lunchrast förns klockan fyra. Hade det varit en annan dag den här veckan hade jag antagligen svimmat långt innan dess men inte idag. God vad skönt att vara på topp.

Dagens fränaste var helt klart en pappa i 40-årsåldern. Sonen var Pokémongalen så de delade på tre barnmenyer. Pappan hade långt hår, typ som mitt, samt glasögon som fick mig att associerna med vetenskapsmän. Men det fräna var ändå att pappan hade glittriga lösnaglar. Hur jag skulle reagera visste jag inte riktigt men han verkade i alla fall helt oberörd. Ska man superbeundra ungen eller ska man tycka lite synd om honom? Typ superbeundra. Trevliga var dom i alla fall.

Måste bara kommentera en grej till. Stod i metro idag om en allvarlig magsjukebakterie som drabbat en drös människor i en matsal på något företag. En vanlig smittväg för denna bakterie är grönsaker som sköljts i avfallsvatten. Men usch! Låter ju som att grönsaker ofta sköljs i avfallsvatten.

Man märker verkligen att det är samma personer som äter på BK varje eller nästan varje dag. Som byggarbetaren med det underbara håret och som inte kan svenska men gör så gott han kan. Om jag var några år äldre skulle jag slagit till. Höh. Eller som den mycket äldre byggarbeteraren som inte längre behöver säga att han vill ha en mellanvatten, det skulle räcka om han kom fram till kassan och sa Det gamla vanliga istället. Sen finns det han som inte riktigt har alla hästarna hemma som vill ha dubbla lock på sin mellancola som han alltid köper och som han ska dricka på bussen "Få se vad vi ska ta idag då.. Vi tar eeeeen, mellancola!". Och alla miljärder ungdommar som beställer BeKool coockies and creame eller en cheeseburgermeny med en extra cheesburgare. Men hur söt han med håret än må vara så är det dom gamla som är gulligast. Idag handlade den jättelilla tanten hos mig igen och jag får lite grann för mig att hon frågar vad de olika sakerna kostar bara för att få prata lite. Sen avslutar hon alltid med att säga tack eller något liknande på ett annat språk när hon fått maten. Typ italienska eller nåt annat latinaktigt. Och så finns det en gubbe som ser jättegammal ut och som precis som hon alltid beställer en liten dricka och en liten pommes. Jag borde ge dem varandras nummer.

Multas blogg. Marias blogg. Mest skaffade jag den här bloggen för min skull. Jag är så dålig på att skriva dagbok nämligen. Den ligger bredvid sängen men alltid när jag ska skriva upptäcker jag att det var så längesen sist och att det då är så mycket som måste skrivas så då orkar jag aldrig. Och för varje dag blir det ju mer som måste skrivas ner och då orkar jag ännu mindre. Sen är det här en perfekt möjlighet för mig att reda ut mina tankar. Läskigt nog känns det som att jag inte har tid att tänka längre. På jobbet går allt så fort "aldrig stå stilla!" och resten av tiden händer det liksom andra saker, som komvux, vänner och v*ä*n*n*e*r som också stjäl tid. Ofta skippar jag musiken på tuben och bussen bara för att få vicka lite på tårna och leka filosof. Nog för att multa.blogg mest är för min skull men alla som kan få någon nytta av den är självklart välkomna att titta in. Återstår dock att se hur aktiv jag kommer vara här. Skriver ingen fin presentation om mig heller. Antagligen känner ni mig och om inte så gör ni nog det när jag kommit igång lite bättre här. Hasta la vista så länge då va.