multa

Sov seriöst två timmar i natt. Eller kanske tvåochenhalv på sin höjd. Men det gjorde inget. Precis som förra onsdagen var jag så speedad att jag kunde prestera på topp, trots att oddsen talade emot mig. Känner mig laddad till på måndag men definitivt inte säker. Men jag låtsas vara det, och så klarar jag mig fint då i alla fall. Yes. Bra dag idag, trots lite kaos. Stockholmtåget var ju liksom en timme försenat och det var inte så kul eftersom en jobbintervju väntade här nere. Men jag ringde och förklarade läget och passade på att sova så mycket jag kunde. Sen kom jag inglidande och gjorde den bästa intervjun någonsin. Speedad is the shit! Det är som det står i körkortsboken. Lagom nivå av stress ökar faktiskt prestationsförmågan.

Som om inte jag var tillräckligt glad efter det så gjorde Popcirkus och Sofia den så mycket bättre. Började känna av tröttheten lite men den ignorerades. Det var musik och det var Mando. Och Krisrian Luuk pratade med mig. Haha.

Världen snurrar och jag snurrar. Kan bero på att det var ett tag sedan jag åt lunch och min blodsockernivå är så låg att jag utan tvekan skulle kunna sätta mig ner i ett hörn och börja gråta. Helt utan orsak. Men till stor del beror allt på att det är så mycket nu att jag reagerar med nånslags snurrande blackout. Kort kan jag konstatera att körkort suger. Fuck vad jag hatar att köra bil rätt. Hela tiden titta bakåt titta vänster titta höger titta ditåt kommer det någon där? Kan jag svänga ska jag vänta? Vänta gasa kör. Vilken hastighet är det högerregeln är det huvudled? Inte så nära kanten inte så nära mitten. Åk mot Nusnäs titta blinka bromsa växla titta titta titta AAAAAAARGH.

En dubbellektion imornbitti. Sen Stockholm jobbintervju och Popcirkus. Sen tåg tillbaka och sen uppkörning. Fatta att jag kommer kugga. Känner mig feg om jag backar ur men har heller ingen lust att betala 1300 för uppkörning och sedan åka hem till Stockholm utan körkort.

Så imorgon. Fatta vad jag måste vara på topp då! Fan Maria, nu ska du koncentrera dig så som du aldrig gjort tidigare. Din hjärna ska jobba så hårt att du nästan svimmar när du kliver ur bilen och hjärnan ska ha träningsverk en vecka efter. Då kanske du lyckas prestera så bra att du klararej på måndag. Får lita på peppande miss Positiveläraren. Även om det är sjukt svårt.

Så. Hej och hå så var jag drygt trettio mil upp igen. Mår toppen efter flera trevliga händelser. Till exempel att jag gick vidare från intervjuen till kursen och att körningen idag gick megabra. Och att en vän har köpt fina biljetter till på onsdag. Annars har jag inte så mycket att tillägga. Snön yr utanför fönstret och det passar nog väldigt bra att sätta mig i soffan och läsa lite i min bok. Känns verkligen härligt att sitta och läsa en helt vanlig och riktigt tjock skönlitterär bok. Vet inte när jag gjorde det sist, bortsett från engCkursen, och det skrämmer mig lite. Jag ska ju vara en sån som läser hela tiden och diskuterar böcker med andra och så va. Duktig och allmänbildad you know. Får helt enkelt se till att försöka leva upp till mitt egengjorda rykte. Och dessutom! Boken är på engelska och eftersom jag, om exakt en vecka, har ett jättetsort engelskaprov så är det ju bra att jag övar lite till dess.

I min totala kaostillvaro hade jag aningens sömnproblem i natt. Efter att vandrat fram och tillbaka och tillbaka och fram mellan tvsoffan och sängen så somnade jag strax före två. Vaknade innan klockan ringde och där emellan känns det som om jag inte sov någonting. Snarare låg och funderade med slutna ögonlock. Väldigt mysko känsla. Väl uppe så slängde jag i mig en macka och sprang iväg till Kungstensgatan för att prata lite och sedan smög jag in på stadsbiblioteket och stressläste lite och sen irrade jag runt på Klarabegsviadukten för att sedan kliva in på gatunummer 80. Där fotograferades jag och sen satte jag mig och väntade på att provet skulle börja. Jag var rädd att jag skulle somna och hade tidigare haft planer på att knarka starkt kaffe. Men det sjuka var att jag var så speedad av all stress att jag inte var ett dugg trött. Tvärt om! Efter provet begav jag mig till Vanadisvägen för att träffa lite gamla dudes. Sen blev det Vällingby och god mat och Dragonslair och vid det laget var jag dock så trött att jag knappt kunde gå rakt. Och tillsist då: framtidsplaner och godis.

n u know what? Jag klarade teoriprovet!

Vanliga mornar, när mamma går till jobbet innan jag hunnit stiga upp, så brukar jag vakna av att hon trampar utanför min dörr och tar på sig ytterkläder. Jag hör nycklarna rassla och när hon öppnar ytterdörren så ropar jag högt ett hejdå. Hejdå ropar hon tillbaka. Idag då, eller imorse så hör jag samma sak. Bestämda steg utanför min dörr och sedan ytterdörren som öppnas. Som vanligt skriker jag högt Heejdåååå. Men sen tittar jag på klockan. Kvart i åtta. Och då kom jag på det. Vi ska ha byggnissar hemma hos oss för att fixa badrummet och att det alltså var en sån jag skrek åt. Kul

Idag har jag sladdat med bil och lekt med diosaurier. Den du!

Hemma igen. Men det är fullt upp hela tiden. Som jag hade förutspått. Måste liksom planera vad jag ska göra varenda timme för att lyckas mosa in allt i mitt schema. Men teorin verkar gå bra och imorgon är det Gillinge. Och nu borde jag verkligen fortsätta plugga. Har inte blivit så mycket av det alls idag, förutom lite ströläsning på tuben. Men det är jobbigt. Kollade precis på länken som jag fick postad i en kommentar i förra inlägget. Finaste på länge. Fick ont i magen, på ett bra sätt alltså. Tankarna springer iväg till sommarn 06 och de snuddar lite vid sommarn 07 också. Och därför känns det så menigslöst. Borde verkligen göra någonting. Impulsåka till Göteborg eller åka till vem som helst i Stockholm för den delen också. Inte sitta ensam i mitt rum och läsa körkortsboken för tredje gången. Men egentligen är jag fånig, såklart, för jag var med en jättefin vän igår och idag hann jag springa in i lite andra vänner innan jag skulle iväg och jobba. Och jag ser faktiskt fram emot imorgon! Har hört att det ska vara riktigt kul. Men på riktigt nu Maria, du måste plugga nu.


är inte lika hitec som de andra så här får ni en copypastare istället
http://www.youtube.com/watch?v=O2gLCwbDuXo

Bitchslap ett - Det finns visst inga tider att köra upp i Mora på förrän i mars. Vasaloppet bidragande orsak. Damnit, hade verkligen tänkt satsa hårt och snabbt så jag blev klar någon jäkla gång.
Bitchslap två - Varför är jag så dålig? Jag är van med snabba resultat. Jag lär mig snabbt och går vidare sen. Men nu. Tredje trafikskolan och jag måste gå igenom steg 1-5. Igen. Fucking hejdå till mina sista pengar.

Men. Jag ska på jobbintervju på onsdag och sånt är ju alltid kul att få veta! Och pappa har hittat en här som jag kan övningsköra med. Toppen såklart, för på det sättet spar jag ju massor av pengar. Men. Jag hatar framtiden! Jag vet ingenting. Jag har ingen aning om jag kan vara här uppe två-tre veckor till eller om jag måste hem till Stockholm och jobba och så vidare. Ska jag avboka de resterande lektionerna och köra med honom? Kan inte planera ett piss.

Fem timmars sömn för Ocean's Eleven och ostkaka höll mig uppe längre än väntat. Fick därför slänga i mig starkt kaffe innan jag sprang till bussen. Och bara för att man aldrig vet om den skulle få för sig att vara för tidig fick jag stå där i en kvart och huttra. Sen fick jag sätta mig längst bak och mosa i mig mina efterlängtade kaviarmackor. Jag har fått en besatthet över kaviarmackor den senaste tiden förresten. Det enda tänkbara pålägget liksom. Och självklart hade jag kollat fel på kartan. Jag gick av på järnvägssationen istället för busstationen och fick därför vandra runt någon kilometer, helt övertygad om att jag gått fel innan jag äntligen fick se den röda dalahästen bredvid texten Mora trafikskola. Sen blev det väl som väntat. Jag hoppade in i bilen. Dalmasen Mats kommenterade ställde frågor och berättade. När jag kom tillbaka till receptionen pratade jag lite med två andra lite fnittriga men trevliga lärare. En Birgerjarlsgatantjej hade visst också sin första dag där så vi gick in i ett litet rum och hade världens kortaste genomgång.

Dagsordning för genomgång:
* Hej
* Öppettider
* Har ni böcker?
* Avslut

Maria, jag vet hur vi ska bli rika. Vi ska öppna en popklubb i Stockholm

Så befinner jag mig i Dalarna helt plötsligt. Sitter i ett igensnöat hus i en liten by i Rättvik och värmer mig efter en galet lång promenad. Det har snöat hela kvällen natten och dagen och snötäcket blir bara tjockare och tjockare. Så varför impulsåkte jag till upp hit då? Jo min plan är att övningsköra hela veckan och bli så galet skillad på körning så jag till och med kanske kan köra upp. Snart. Så vad händer i morgon? Jo jag stiger upp klockan sex. Tidigare än vad jag gjort på, eh, så länge jag kan minnas. Och så sätter jag mig på en buss och åker i den i en timme för att sedan komma till Mora och vänta där i en timme på att den första körlektionen ska börja. Halv nio ungefär, för de som inte hängde med.

back on the ground. Det enda jag har åstadkommit idag är att simma någon kilometer och baka en enorm cookie. Som tyvärr blev fyrkantig. Hmm. Det får duga alldeles perfa.

And here I go. Sitter just nu och är barnvakt. Eller just nu är jag sovvakt eftersom fem- och åttaåringar inte så ofta är vakna klockan elva på kvällen. Och idag fick jag visst träffa min klon. Eller det fick jag i onsdags men eftersom M i fråga inte visste om det så tvingade han mig till Cyber för att han skulle kunna kolla på oss två när vi stod bredvid varandra. Nödvändigt. Men tillslut kunde jag inte sluta titta på henne all the time för jag upptäckte att vi verkligen var sjukt lika. Läskigt. Nåja, blev till att hänga i deras matsal en stund och snylta mat och prata med massa personer. Men det var konstigt, kändes inte som det brukade. Har nog träffat alla där lite, eller inte alls då förhållandet är sådant att jag inte går i gymnasiet längre. Men några gav kärlek, som de alltid gör. Sen åkte jag hem men för att slippa enzamheten så våldgästade jag en filur innan barnvaktsjobbet. Eller om han tog emot mig med öppna armar. Vet inte. Och trots min totala trötthet, som jag byggt upp när alla byggkillar har varit hemma hos oss och borrat tidigt på mornarna, så orkade jag springa runt och leka, spela Wii, läsa saga och ta mig igenom hela lets dance utan att somna. Och käka massa ostbågar såklart.

Tänk vad ett långt litet telefonsamtal kan göra. Tack

Idag, utanför hissporten, började en tant prata med mig. Hon hade inga nycklar för att komma in i porten och blev jätteglad när hon såg mig vandrade uppför backen mot porten. Med nycklar i handen. Väl i hissen såg hon att jag höll i en bok. Hon frågade "Pluggar du?". Jag berättade. Sen frågade hon vad jag skulle söka vidare till. "Civilinjengör" sa jag då. Enklaste svaret på frågan som så många ställer. Ingen vet riktigt vad de gör men alla vet att det är ett bra yrke. Men det låter lite tråkigt, lite vanligt. Därför säger jag ibland att jag ska bli jurist, vilket jag också har stora tankar om. Låter lite koolare. Lite 'titta på mig, jag har asbra betyg och vet vad jag vill'. Men till lilla söta tanten sa jag "Civilinjengör". Tanten fortsatte undra, "KTH?". Jag berättade. Och hon berättade att hon hade jobbat där förut. På KTH alltså, inom kemiområdet. Hon! Det var svårt att tänka sig, men tanter har ju också varit unga en gång i tiden. Hon ställde lite fler frågor och jag svarade vilken inrikting jag ska söka till, vilka andra inriktningar som också intresserar mig och vad jag pluggar förnåt nu. När vi sedan vandrat ut från hissen och gått längs hela loftgången och kommit ut till Berget, ja då sa hon glatt "Lycka Till!". Sedan fortsatte jag hemmåt och kände mig gladare än vad jag gjort på hela dagen. Det känns fånigt, jag kan inte välja civilinjengörsutbildningen för att jag träffade en före detta KTHlärare i hissen, men samtidigt lutar det mer åt det hållet än vad det gjort på länge.

... då blir jag pigg och orkar lite till. Oh, en sådan bra helg jag har haft! Fredagen bestod i mångt och mycket av sex timmar tåg och en stor kladdkaka. Bakad och uppäten av oss två. På lördagen var det stadsvandring i ett grått men ändå fint Göteborg. Har ju faktiskt inte varit där så det mesta var nytt. Som att dra i snöret när spårvagnen ska stanna till exempel. Vi vandrade runt där ett tag men jag får se till och uppleva mer Göteborg i sommar. På kvällen sen, då bar vi oss av till världens bästa klubb. Eller den kommer vara det tills jag fyller 25 eller så, eller tills det öppnar en exakt likadan klubb i Stockholm. En indiepopklubb och inte är det ofta man får dansa till Bob Hund, the Knife, Markus Krunegård, Arctic Monkeys, Håkan osv! Billig dricka och mysig stämning. Lite gammalt och slitet, sådär som Kafé44 och Café String, fast man är där på natten.

Idag då, kom jag hem och upptäckte att vi inte har något badrum längre. På ett tag alltså. Härligt. Och Linnéa, jag saknar dig allready.

Oj, körlektion och det gick jättebra! Läraren var typ, massa förvånad att jag var så pass duktig fastän jag inte kört sedan juni. Stolt. Men dyrt. Hejdå money. Vilketsom så träffade jag en vän i stan lite senare. Det blev impulsbio och vi såg den mycket omtalade och populära Twilight. Alla talar om hur sjukt bra den är och blabla och jag håller med. Hade ingen aning om vad den handlade om innan så jag blev lite förvånad men den var bra. Sådär mystisk och romantisk. Och sådär fin i ljus och färgerna. Jag vet tre saker.
Ett, jag hade extremt höga förväntningar. Och Twilight nådde nästan ända upp.
Två, jag måste läsa böckerna. Och jag har listat ut hur jag ska lyckas få tag på dem.
Tre, Robert Pattinson. OHGOD, han har blivit min nya Johnny Depp.

Göteborg imorn. Äntligen

I helgen var jag hos Anna och hennes finfina lägenhet. Hennes. Shit sånt är verkligen vuxenpoäng. Kändes extra vuxet när vi storhandlade nödvändiga saker i Skärholmen. Vi bakade scones. Hur som haver var det trevligt och mysigt. Ungefär lika trevligt och mysigt som bakkvällen i fredags. Sånt borde man göra oftare! Baka alltså. Och umgås. Bakumgås. På måndagen kom jag hem och blev helt nerdeppad av flera anledningar. Och det var så skönt! Att vara depp är världens bästa undanflyktsorsak. Typ, "Borde jag inte göra något vettigt? Nepp, jag är depp, därför ligger jag hela dan i soffan och deppar och sover och tittar på Vänner och äter nötter". Det blev skrattretande nog lite bättre när jag upptäckte att hela händelsen haft sin grund i PMS och ännu ännu massa bättre blev det när en vän hälsade på mig på kvällen.

Idag var jag på arbetsintervju och det gick apabra! Visserligen i andra delen av universum men det verkade som ett okej jobb så hoppas jag får det. Vare sig jag tackar ja eller inte så är det good för självkänslan. God, jag måste städa, börjar bli kaos omkring mig. Sen ska jag bakelibaka med finfina männskor.

Jag har nog inte riktigt fattat att det är 2009 ännu. Var visserligen på min första nyårsfest (brukar annars vara på landet) med smällare champange och fyrverkerier, men i och med att jag just nu sitter ensam i lägenheten fattar jag verkligen inte att det har blitt ett nytt år. Jag blev nästan lite chockad igår när Lotten frågade vad jag hade för nyårslöften. Vänta. Stopp. Det får inte bli ett nytt år nu, jag är ju inte förberedd. Men lyckades i alla fall komma på en del sådär tre minuter före tolvslaget. Som att träna mer, bestämma mig för vad jag ska gå för utbildning. Vilket i och för sig är mer ett måste än ett löfte. Vidare ska jag också leva livet och skaffa mig en pojkvän. Hej jag känner mig patetiskt. Kankse beror på att jag var den enda singeln på festen igår.

2008. Vet inte vad jag ska säga. Men jag tror det var ett bra år. Ett av de bästa. Men en del saker känns förstårs dumt och en del saker saknar jag enormt mycket. Men det positiva överväger. Och hur tantigt det än låter så har det gått alldeles för fort.