multa

måndag

Prata inte med främlingar! Men ibland kan man inte låta bli. När jag väntade på tunnelbanan på Centralen för ett par dagar sedan för att köpa tyg till min Halloweenklädnad så satte jag mig bredvid någon gubbe. Han tittade på mig och jag visste direkt att han skulle börja prata med mig, vilket han gjorde. Han var ingen luffarsnubbe utan var bara social. Jag hade inte pratat med någon på hela dagen så det kändes som om jag hade tusen saker att prata om. Men hela tiden var det något som höll mig tillbaka, typ som att jag verkligen inte borde fortsätta konversationen. Sen när mitt tåg kom så kände jag mig jättetaskig när jag bara reste mig upp och gick.

Halloweenpartyt hos Sofia var megabra. Trött som jag var lyckades jag dock somna till Omen (gamla versionen). Men innan det han jag se The Dumplings. Väldigt störd film, och hur kan de kalla den för rysare? Haha, vet inte om jag ska rekommendera den eller inte. Lite som Tideland. Eller Tideland är en helt annan sorts film men svårt att veta om den är bra eller inte, pga att den är så fruktansvärt sjukt störd.

På Allahelgonakvällen följde jag med Sofhia, Lotten och hennes pojkvän till kyrkogården vid Solna. Finaste jag sett på länge. Tror aldrig jag varit på en kyrkogård på allhelgona. Ingen passande har dött i stockholmstrakten (peppar peppar) så det har väl aldrig blivit någon riktig tradition. Men som sagt, otroligt fint. Största kyrkogården jag sett, eller det var tydligen två stycken, och tända ljus precis över allt. Det var som att kolla på himlen en stjärnklar natt, fast nere på marken istället. Sedan gick vi tillbaka till Odenplan, för att driva runt lite där innan vi satte oss på ett pendeltåg mot förorten.